Publicerad 2020-06-05

Svensk gris i framtidens matvanor

Det är intressant att läsa och lyssna om våra ätvanor historiskt och vad man tror om framtidens mat. 1900-talet var urbaniseringens och den industriella matens tid. Från och med 1930-talet lever fler människor i och kring städerna än på landsbygden.

Glappet mellan konsument och producent har ­successivt ökat då mer och mer av den mat som konsumeras produceras långt borta och många konsumenter i nutid dessutom saknar anknytning till lantbruk. Förståelsen för hur mat produceras har i mångt och mycket fallit bort. Politiska mål är viktiga för styrningen av vilken mat vi ska äta. Om kommuner har mål uppsatta på 100 procent ekologiskt är det viktigt att ha förståelse för merkostnaden och att det blir på bekostnad av annan välfärd. Politiska mål måste vara relevanta och stoppas innan det går för långt.

Mattrender i storstad och på landsbygd skiljer sig åt. I storstäderna är den stora trenden dieter som bygger på färsk mat, vilket är möjligt med närhet till butiker. På landsbygden är det mer fryst mat och torra varor som gäller. Storstadsbefolkningen besöker i snitt en mat­butik 2,5 gånger per vecka vilket kan jämföras med konsumenter boende på landsbygden där genomsnittet är 0,5 till en gång per vecka. Även hemkörning av mat är en växande trend i städerna.

Genom att ta ställning till vilken diet man väljer visar många vilken värld man vill ha, speciellt i den pågående klimatdebatten. Väljer man en diet utan kött för klimatets skull men äter mejeriprodukter och ägg, undrar jag om man har insikten att kossan och hönan senare ska ätas upp. Om så inte blir fallet är det ingen vidare klimatsmart diet. Distanseringen till hur mat produceras är ett problem, det finns mycket åsikter om mat men lite insikter. I vårt moderna samhälle kan polarisering kring matproduktion och många gånger dålig kunskap leda till att besynnerliga argument anses värdefulla och befängda idéer respekteras.

Vad förväntar sig då framtidens konsumenter och makthavare, 00-talisterna? Jo, de vill äta god mat utan att behöva ha dåligt samvete. Att maten är god är en viktig parameter, att äta kött eller annat är helt okej så länge det är gott. Ansvaret för hållbar och trygg mat tas av någon annan, matbutiken, och man förväntar sig att all mat som finns att köpa är den nyttigaste och bästa som finns tillgänglig. De tror starkt på närodlad och lokal mat.

Övrigt som nämns kring framtidens mat är transparens genom hela livsmedelskedjan, jobba för minskat matsvinn, cirkulära system, sälja ekosystemtjänster som till exempel fossilfritt, plöjningsfritt och god växtföljd. 

Griskött är en del i ett cirkulärt system där hela grisen kan utnyttjas till något, grisen kan tillgodogöra sig svinn från annan livsmedelsproduktion på ett bra sätt, köttet är gott och näringsrikt och av gödseln får vi fossilfri energi. Vi tar ansvar för en hållbar uppfödning genom förebyggande arbete för friska djur. All den gödsel som i dag producerar biogas kan vi inte på gårdsnivå tillgodoräkna oss utan det blir positivt för samhället i stort. Men att framåt räkna och få siffror på lantbrukets nettoenergi ser jag med spänning fram emot.

Jeanette Elander
Ordförande Sveriges Grisföretagare